Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskningsinformation

Den tredje uppgiften - att kommunicera forskning och forskningsresultat till en bred publik - har alltid varit en självklarhet inom Valforskningsprogrammet. Flitiga kontakter med studenter, allmänhet, medier och partier hjälper oss att bedriva aktuell och samhällsrelevant forskning. Genom svenskspråkiga publikationer (böcker, rapporter, broschyrer och tabellsammanställningar), föreläsningar, medieframträdanden och närvaro i sociala medier kan Valforskningsprogrammet sprida forskningsresultat utanför seminarierum och konferenser.

 

Visualiseringsprojektet

Visualiseringar av stabilitet och förändring i politiskt beteende 1956-2014

Med hjälp av forskningspengar från Riksbankens Jubileumsfond kan Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet under året 2017 påbörja arbetet med visualiseringsverktygen. Arbetet startade i början av 2017 och planeras vara slutfört i slutet av året. Projektet kommer att uppdateras fortlöpande på vår hemsida i takt med att de olika verktygen blir färdiga.

Projektet syftar till att skapa visualiseringsverktyg som på ett slagkraftigt sätt sprider resultat från det svenska Valforskningsprogrammets samlade forskning om val – väljarbeteende och representativ demokrati – till en större och bredare publik. För första gången används våra befintliga databaser (1956-2014) för att visualisera långsiktiga trender över den svenska valdemokratins hälsotillstånd, väljarflöden mellan valen och under valkampanjer, ideologiska avstånd mellan partier längs olika åsiktsdimensioner, samt åsiktsöverensstämmelse mellan väljare och valda.

Tre visualiseringar genomförs under 2017 i nära samarbete med Lapidus Interactiv. Samarbetet resulterar i helt nya populärvetenskapliga introducerande texter, interaktiva applikationer och visualiseringsverktyg som publiceras här på Valforskningsprogrammets hemsida, via forskarbloggar och sociala medier.

Projektet är folkbildande och väcker intresset för demokrati- och valforskning. För att nå ut till en stor publik kommer resultaten att spridas i samarbete med TV4 Väljaropinion. Visualiseringsverktygen är lätta att använda och ger en bredare bild av vår valdemokrati.

 


Sammanvägningar av opinionsmätningar

En del av visualiseringsprojektet handlar om att ge en så bra bild som möjligt av rådande opinionsläge. Valforskningsprogrammets sammanvägning är en viktad sammanvägning (poll of polls) av de återkommande publicerade opinionsmätningarna. Vi har en databas som består av samtliga mätningar av röstningsintention som offentligt publiceras från följande källor: Demoskop, Inizio, Ipsos, Novus, Statistiska centralbyrån (SCB), Sentio, Sifo, Skop och YouGov. Mätningarna liknar varandra eftersom de ställer en likartad fråga om röstningsintention – ”Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval i dag?”. Demoskop, Ipsos, Novus, Sifos, Skop och SCB:s undersökningar bygger på slumpmässiga urval, medan Inizio, Sentio, och YouGov mätningar bygger på självrekryterade webb-paneler. Opinionsmätningarnas enorma genomslag i det offentliga samtalet och möjliga påverkan på opinionen motiverar särskilda studier.

Sammanvägningen är ingenting annat än ett slags glidande medeltal av de skattningar (procenttal) som de olika partierna får i mätningarna. En enkel funktion (lpoly) används för att låta nyare mätningar väga tyngre än äldre. Dessutom viktas resultaten så att mätningar med större antal respondenter väger tyngre än de mätningar som bygger på färre intervjuade.

I Sverige är de tillfällen då opinionsinstitutens resultat kan jämföras med officiella valresultat på tok för få för att en sammanvägning ska kunna ta hänsyn till skillnader i träffsäkerhet. Däremot är det möjligt att på basis av känd information om tillvägagångssätt och metodologi rangordna instituten efter hur väl de lever upp till statistiskt-matematiska krav och till de rekommendationer och bedömningar när det gäller bästa praktik för undersökningsbranschen (t ex via organisationen AAPOR–American Association for Public Opinion Research).Vi har låtit oss inspireras av den statsvetenskapliga forskarbloggen Politologernas diskussioner av ranking av svenska väljarbarometrar för att väga resultaten från olika institut efter kända fakta om vilken metodologi som används för t ex urval, datainsamlingsmetoder och efterstratifieringar. Brist på transparens är här ett stort problem och våra viktningar kan komma att förändras i takt med att mer detaljerad information framkommer. Kort uttryckt viktar vi mätningar som vilar på sannolikhetsurval avsevärt högre än mätningar som inte bygger på sannolikhetsurval. SCB/PSU väger 1,0, Sifo, Demoskop, Novus och Ipsos väger 0.8, Skop väger 0.6, Inizio och YouGov 0.4 och Sentio 0.2. 

Partiernas stöd kan skattas igen för varje ny mätning som publiceras. Känsligheten i funktionen, det vill säga hur tungt en ny mätning ska väga in, är inställd för att ge en tillräckligt stor tröghet att man inte riskerar att dra alltför långtgående slutsatser av överraskande resultat i en mätning. Eftersom opinionsmätningar är urvalsundersökningar finns det alltid en osäkerhet som beror på slumpen och inte på att det skett några verkliga opinionsförändringar. Sammanvägningen görs för att bli mer säkra på storleken, hastigheten och riktningen på opinionsförändringar och då behövs ett betydligt större empiriskt underlag än en enskild mätning.

Ett stort problem med att genomföra sammanvägningar i Sverige är att det genomförs relativt få mätningar av väljaropinionen. En sammanvägning fungerar som en utmärkt sammanfattning av opinionsläget men kan aldrig förväntas ha en högre träffsäkerhet, kvalitetet eller prediktionsvärde än de mätningar som ingår. När allt kommer omkring utgår mätningarna från ett hypotetiskt riksdagsval skulle ha slutat om det vore val idag – alltså utan att vi först haft en intensiv valrörelse och kraftmätning mellan partierna.

 

Vanliga frågor (FAQ)

  • Varför ska man väga samman opinionsmätningar?

    En sammanvägning ger oss en bra samlad bild av partiernas styrkeförhållanden. Genom att använda många oberoende källor kan vi bli säkrare än om vi bara förlitar oss på en enstaka mätning. Det är en enkel källkritisk princip som ligger till grund för alla olika typer av ”poll of polls”.

  • Är sammanvägningar något nytt?

    Nej, tillvägagångssättet är väl beprövat. Inom opinionsforskningen har vi använt, analyserat och publicerat liknande samman vägningar i tjugo år.

  • Hur går sammanvägningen till?

    Vi använder mätningar av röstningsintentioner i ett tänkt riksdagsval från nio olika källor och beräknar ett slags glidande medeltal.

  • Väger alla mätningar lika tungt i beräkningarna?

    Nej, vi gör också en viktning efter publiceringsdatum, storlek och kvalitet. Nya, stora mätningar som bygger på sannolikhetsurval väger mycket tyngre än något äldre, små mätningar som inte bygger på sannolikhetsurval. Sammanvägningen tar också hänsyn till att de olika opinionsinstituten har olika långa fältperioder.

  • Hur snabbt reagerar sammanvägningen på förändringar i opinionen?

    En inbyggd ”tröghet” skapar en medveten försiktighet så att vi inte riskerar att dra förhastade slutsatser om opinionsförändringar. Det krävs alltså att många mätningar bekräftar samma sak för att det ska märkas i vår sammanvägning.

  • Hur ofta uppdateras sammanvägningen?

    Vi uppdaterar den så fort en ny mätning publiceras från någon av de nio institut som ingår i vår databas.

  • Kan man lita på sammanvägningen?

    Ja, det ger ett bra stöd för en samlad bedömning av opinionsläget. Men det finns förstås begränsningar. Sammanvägningen är inte någon egen mätning. Skattningarna kan inte förväntas bli bättre än det källmaterial som används. I slutändan är det den samlade kvaliteten i opinionsmätningarna som avgör. Vi vet från analyser av träffsäkerhet att vi har bra mätningar i Sverige.

  • Visar sammanvägningen hur valet 2018 kommer att sluta?

    Nej, vi vet att opinionsmätningar långt före valen inte är särskilt träffsäkra. De frågor som ställs handlar om ett hypotetiskt scenario ”(…) om det vore riksdagsval idag”. Sammanvägningar bör användas för att analysera läget just nu och utvecklingen bakåt, inte som kristallkulor för framtiden.

  • Hur räknar ni ut en mandatfördelning?

    Vi beräknar en tänkt mandatfördelning på samma sätt som efter ett val, med hjälp av den jämkade uddatalsmetoden. Men eftersom vi inte har tillgång till opinionsmätningar från var och en av de 29 valkretsarna behöver vi göra ett antagande om att hela Sverige fungerar som en (1) valkrets.

  • Hur viktar ni de olika källorna i den sammanvägda mätningen ni gör för TV4?

    Vi väger efter storlek, datum vid mitten av fältperiod och kvalitet. Kort uttryckt viktar vi mätningar som vilar på sannolikhetsurval avsevärt högre än mätningar som inte bygger på sannolikhetsurval. SCB/PSU väger 1.0, Sifo, Demoskop, Novus och Ipsos väger 0.8, Skop väger 0.6, Inizio och YouGov 0.4 och Sentio 0.2. I praktiken kan en stor SCB/PSU kan väga upp till 50 gånger tyngre än en liten Sentiomätning.

  • Det framförs kritik om att Valforskningsprogrammet ger legitimitet åt mindre etablerade undersökningar så som Sentio eller YouGov, när de sammanvägs tillsammans med mer etablerade mätningar.

    Nej, precis tvärtom. Vårt försök till kvalitetsviktning av barometrarna fungerar som nytt värdefullt bränsle till debatten om kvalitet och transparens. Seriösa institut kommer vilja förse offentligheten med detaljerad information om tillvägagångssätt så att medborgare, journalister, beställare har möjlighet att göra en oberoende självständig bedömning av mätningarnas kvalitet.

  • Hur ser ert kommersiella erbjudande ut, ligger det i ett eget bolag?

    Det handlar här om bidrag till pågående forskning. Bakgrunden är viktig: Valforskningsprogrammet vann ett projekt om forskningskommunikation från Riksbankens Jubileumsfond i december och av en ren händelse dök det här upp en möjlighet att knyta ännu en databas till den satsningen. Vi kan nu bygga ut vårt forskningskommunikationsprojektet genom att skapa en interaktiv applikation även för sammanvägningar. Våra visualiseringar av väljardata 1956-2014 -- väljarströmmar, sakfrågeåsikter och tidsserier över nyckelindikatorer för svenskt väljarbeteende -- ska vara klara till hösten. Då blir även sammanvägningen en publik interaktiv applikation. Vi samverkar här med företaget Lapidus Interactive.

  • Kan även andra aktörer köpa er sammanvänging eller har TV4 ensamrätt?

    Sammanvägningen uppdaterar vi så fort vi kan varje gång det publiceras en ny mätning. Vi räknar med ungefär 150 ytterligare mätningar fram till valet den 9 september 2018. Publiken kommer att kunna följa opinionsutvecklingen dag för dag i applikationen. TV4 väljer själva sina egna publiceringstillfällen.

  • Hur mycket kostar er sammanvägning?

    Förutsättningarna för hela upplägget är att sammanvägningen är en påbyggnad på vårt visualiseringsprojekt. De första tre månaderna handlar det om 10% av en anställning, därefter handlar det om 5% av en anställning för att hålla databasen i gott skick och kontinuerligt uppdatera sammanvägningen.

Spatiala modeller - Konfliktstrukturen i det svenska partisystemet

Spatiala, rumsliga, modeller för partikonkurrens och väljarbeteende är sedan lång tid tillbaka en av de viktigaste forskningsgrenarna inom valforskningen.

Med hjälp av Valforskningsprogrammets data visualiseras stabilitet och förändring av konfliktstrukturen i det svenska partisystemet. Här möter användaren partiers och väljares placeringar längs centrala åsiktsdimensioner såsom exempelvis vänster-högerdimensionen, jämställdhetsdimensionen, den vita etik-moraldimensionen och den gröna miljödimensionen.

Visualiseringarna och tillämpningarna tar här sikte på att belysa förändringar av partiers och väljares ideologiska positioner över tid, med hjälp av rörlig grafik. Användaren kan själv välja att sammanställa egna ideologiska rymder i två till tre dimensioner och studera ideologiska avstånd mellan partierna och väljare.

Partibytare - Väljarströmmar mellan partierna

Data över väljarnas partibyten mellan valen och under valkampanjerna – så kallade bytarmatriser – bygger på undersökningarnas tvåvalspaneler. Tvåvalspanelen fungerar så att hälften av respondenterna som varit med och svarat i Valundersökningarna återintervjuas vid nästföljande val. I bytarmatriserna ingår också kampanjpaneler som fungerar på liknande vis, hälften av respondenterna intervjuas före valet och får sedan en eftervalsenkät efter att valet genomförts. Bytarmatriserna visar hur stora andelar väljare som rört sig mellan partierna och har tidigare publicerats endast för ett val i taget i återkommande böcker utgivna inom ramen för Valundersökningarnas bokserie.

Visualiseringarna av väljarströmmarna syftar till att pedagogiskt visa hur nivån på väljarrörligheten mellan val och under valkampanjer har ökat över tid och hur stora väljarströmmarna mellan partierna har varit vid olika tidpunkter och i olika grupper.

Visualiseringarna sammanställer systematiskt helt jämförbara historiska data över väljarströmmar i olika grupper. Med hjälp av rörlig grafik visualiseras storlek, sammansättning och statistisk osäkerhet i väljarflödena. Här kommer användaren få nya insikter om hur väljarrörlighet såg ut på Elanders 1950-tal och hur de förändrats fram till Löfvens 2010-tal.
 

Sidansvarig: Dennis Andersson|Sidan uppdaterades: 2017-05-24
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://valforskning.pol.gu.se/forskningsinformation/
Utskriftsdatum: 2017-08-20